14. Hur generar jag något värt att skriva ut.

Här går vi in i ett riktigt råttbo av mjukvara. Normalt kan Linux köra flera typer av binärfiler med varierande grad av framgång: Linux/x86, Linux/Alpha, Linux/Sparc, Linux/foo, iBCS, Win16/Win32s (med dosemu och, någon dag, med Wine), Mac/68k (med Executor), och Java. Jag kommer bara att ta upp rena Linux och vanliga Unix program.

Till Linux självt faller valet oftast begränsat till de program som normalt finns till Unix:

14.1 Markeringsspråk (Markup languages)

De flesta markeringsspråk passar bäst till stora eller repetitiva projekt där du vill att datorn skall ta hand om layouten av texten för att göra den enhetlig. Att försöka göra ett snyggt tecken i ett markeringspråk kommer förmodligen att göra ont...

nroff

Detta var ett av de första markeringsspråken till Unix. Manualsidorna är de vanligaste exemplen på jobb som formaterats med *roff macros; många älskar dem, men nroff har, åtminstone för mig, en krångligare syntax än nödvändigt, och är förmodligen ett dåligt val för nya arbeten. Det är dock värt att veta att du kan typsätta en manualsida direkt till postscript med groff. De flesta man kommandon gör det åt dig med man -t foo | lpr.

TeX

TeX, och macropaketet LaTeX, är en av de mest använda markeringsspråken använda i Unix. Tekniska arbeten skrivs ofta i LaTeX eftersom det verkligen underlättar layoutproblem och är forfarande ett av de få ordbehandlar system som stöder matematik både komplett och bra. TeX's output format är dvi, som konvereras till PostScript eller Hewlett Packard's PCL med dvips eller dvilj.

SGML

Det finns åtminstone en fri sgml analyserare för Unix och Linux; den formar grunden för Linuxdoc-SGML's egna dokumentsystem. Det kan stödja andra DTD´s (dokument-typ-deklarationer) också.

HTML

Någon föreslog att man för enkla projekt kan skriva i HTML och sedan skriva ut med Netscape. Jag håller inte med, men det står för mig.

14.2 WYSIWYG Ordbehandlare

Det är inte längre någon brist på WYSIWYG ordbehandlings mjukvara. Flera kompletta Office paket finns tillgängliga. Ett av dem är gratis för personligt bruk (StarOffice).

StarOffice

Ett tyskt företag distribuerar StarOffice på Internet gratis för Linux. Detta fullfjädrade office paket har allt du kan förvänta dig, och du slår inte priset. Det finns en mini-HOWTO där ute som beskriver hur du skaffar och installerar det. Det generear PostScript eller PCL så det fungerar med i stort sätt alla skrivare som normalt fungerar med Linux.

LyX

LyX är ett skal till LaTeX som verkar mycket lovande. Se the LyX Homepage för mer information. Det finns en KDE version av LyX som heter KLyX. Författaren till Lyx och upphovsmannen till KDE är samma person.

The Andrew User Interface System

AUIS inkluderar ez, en WYSIWYG-liknande editor med de vanligaste ordbehandlings tillbehören, HTML kapabilitet coh full MIME e-post och newsgroup stöd. Tyvärr underhålls inte AUIS längre.

Koffice

The KDE project arbetar på en hel office svit. Jag tror inte att den är redo för att presenteras ännu.

GNOME

The GNOME project arbetar också på några GNU-licensierade office-verktyg. Inget finns tillgängligt ännu, dock.

Kommersiella alternativ

Åtminstone Caldera och Red Hat säljer programpaket innehållande de vanliga office applikationerna som en WYSIWYG ordbehandlare och ett kalkylprogram. Jag antar att de gör ett snyggt jobb, men jag har aldrig testat dem. Jag tror att Caldera säljer Sun's WABI också, så du kan förmodligen köra någonting som MS Office under det om du måste integrera med andras filer.

Jeff Phillips <jeff@I_RATUS.org> använder Caldera's WordPerfect för Linux (på Slackware, av alla) och säger att det fungerar bra. Det inkluderar tydligen inbyggt skrivarstöd, som man borde förvänta sig. Caldera borde ha mer information på http://www.caldera.com/. Du kan också köpa en nyare version av WordPerfect direkt från en av Corels utvalda Unix återförsäljare.

RedHat och SuSE levererar ett paket som heter Applixware; du hittar deras hemsida på http://www.redhat.com/. Applix finns tillgänglig till många plattformar och inkluderar, kalkylprogram, ordbehandlingsprogram, presentationspaket, osv. Det finns en separat version av Applix tillgänglig i Java som heter ApplixAnyWhere, jag antar att den är ganska lika som den andra men långsammare och med mindre finesser.

Andra handlare kan gärna skicka mig en rad med deras erbjudanden.